Filmpremiär – Hachiko

 

Om två dagar (2010-01-22) är det premiär för Drama – familjefilmen Hachiko på Biograferna.

 

Filmen handlar om akita-valpen Hachiko som kommer till sitt nya hem,  och det dröjer inte länge förrän han och hans husse är oskiljaktiga. Varje dag vid samma tid möter Hachiko sin ägare vid tågstationen, och hunden blir en älskad medlem i familjen. Men en dag får Hachiko vänta förgäves. Trots det väntar han troget på sin husse varje dag under de kommande tio åren. Hans öde berör många av de människor som passerar stationen, och de hjälper hunden med mat och varma ord.

Jag gillar sådana här dramafilmer. Hachiko, är dessutom en sann historia. En skillnad i den amerikanska versionen är att den riktiga Hachiko var en Akita-inu. Men hunden i början på filmen, är en Shiba-inu. De liknar varandra (men shiban är betydligt mindre) men är två olika raser. Hachiko betraktas i japan som en symbol för lojalitet och trohet till nära och kära. Förresten, när Helen Keller besökte Japan på 1930-talet, var hon så inspirerad av historien om Hachiko att hon  köpte en Akita åt sig själv.

Regi: Lasse Hallström Genre: Drama, Familj Speltid: 1h 32m

Skådespelare: Joan Allen, Jason Alexander, Richard Gere, m.fl.

Biokväll

I går stukade jag foten!

Jag skulle ropa in hundarna från trädgården när jag klev rakt ner i gropen som Steffie grävt aldeles nedanför sista trappsteget! Det har blivit lite isbildning på trappsteget så GIVETVIS skulle min högerfot kana ner där. Jag har fått en stukning eller vrickning i fotleden som heter duga.

Men foten hindrade ändå inte att vi skulle ställa in biopremiären av Snabba Cash  (Söderbion på Medborgarplatsen) Jag har hört så mycket om att denna filmen nog ska vara bra, och sannerligen – det var den.

Men handen på hjärtat, det som verkligen gjorde att jag ville se filmen var huvudrollsinnehavaren JW:s (Joel Kinnaman) medverkan. Han har varit fantas tiskt bra i Johan Falk – filmerna och var även här ett givet kort. En ganska rå film, men den ska ju skildra verkligheten, och det gör den bra. ( Nja, kanske inte min vardagsverklighet precis  – *L*)

Här - ett baksideutdrag ur boken (jag kopierat):

”Jorge panikade. Sparkade allt vad han kunde mot kuken på polisen. Mannen vrålade. Jorge hade bara en sak i huvudet: kokset i bagageluckan. Greppade handtaget på luckan. Öppnade den. Slet upp NK-påsen. Polismannen slängde sig mot Jorge. Jorge höll sig fri. Polisen slet upp ett vapen. Skrek något. Jorge sprang. Mannen efter var snabb. Jorge var snabbare. Tacka Gud för tiden på Österåker och den träning han fått på sistone.”

Snabba cash är en spänningsroman för 2000-talet, en skildring av samhällets mörka sida där känslokalla psykopater som saknar spärrar styr. Med ett rättframt språk och imponerande berättardriv skildrar Jens Lapidus brottets obönhörliga logik mitt ibland oss. På Stureplan, i Sollentuna, i villaförorterna. Det är en bild av Sverige som anas i medierna, men som vi inte riktigt vill kännas vid.

JW är stureplanskillen som säljer kokain på de hetaste inneställena. Överklasskillarna han hänger med anar inte att han är en uppkomling som ljuger om sin bakgrund. Han vill vara som de.

Jorge är latinon som kan allt om koks och som går i land med en osannolikt tjusig rymning från Österåkeranstalten. Väl ute planerar han en grym hämnd mot dem som satte dit honom, juggemaffian med Radovan i spetsen.

Mrado är underhuggare till Radovan. Tidigare var han en av krigsförbrytaren Arkans fruktade pojkar. Det enda han kan: att tortera och plåga utan hänsyn. Dessa tre mäns vägar korsas på ett ödesdigert sätt som bara kan sluta i en kamp om liv och död. Vägen dit går genom de finaste salongerna på Östermalm, genom fängelser och de tyngsta kriminella gängen, genom skitiga förortsbordeller där flickor hålls fångna, ja, kort sagt, genom ett helvete. Och varför? För snabba cash!

Gillar du spännande Svenska deckare så ska du absolut gå och se den här filmen! Ps/ jag tror det kommer att bli en -del 2 till den här filmen, men det är bara vad jag tror! /Ds

Joel Kinnaman

Gamla filmsnuttar

från förra året på Malva

Filmen med Malva på Flatensjön i Älta är tagen på Nyårsdagen 2009, medans snutten med tomkartongen är tagen under julhelgen när hon får sin älskade Tornado.

Det är en leksak som både Malva och Steffie älskar. Jag ska verkligen försöka mig på att videofilma hundarna lite oftare då det är kul att se dem ”in action”! I år har det inte blivit något filmat alls då min lilla kameras videofunktion just är – UR funktion!

…får försöka använda mig av nya kamerans funktioner i stället.