Trygghet

Jag har ristat mina klor i mattes hjärta att hon är min. Rakt i mina ögon har hon lovat mig trohet. Jag lägger mitt huvud i hennes hand, för hon tycker om mig. Hennes svala händer leker över mitt heta skinn.

 
Innan jag somnar ser jag in i hennes ögon för att när jag sover ha hennes bild i mitt minne. När jag vaknar finns hon alltid där. Jag är trygg nära hennes kropp för hon vaktar mig. Hon är trygg nära min mjuka päls för jag vaktar henne.

Jag följer varje steg hon tar, jag lyssnar på  varje ord hon ger. Jag har ristat med mina klor i mattes hjärta att hon är min.

Vän av natten

Jag är vän av natten
Den tysta, okuvliga
som ger näring åt våra drömmar
Under djupa skuggor har jag
funnit mitt intellektuella hem

Skaran av stjärnor utanför mitt fönster
är min alldeles egen utmärkta
orkester av ljus. Den spelar för mig när alla sover!

Som den störste och kreativaste av konstnärer
sammanvävde Gud denna natthimmel
av djupblå tonad kärlek
och med händer
känsliga som fjärilsvingar

 
Natten omsluter mig
med ett sällsamt lugn
Den skapar åt mig ett rum,
det fyrdimensionella
med en hemlig dörr ut ur rationalismen

 
Hör!
Himlen talar med ord
större än jag någonsin kan dikta
Av nattsvarta molekyler har det
tillverkats en kärlekssång till livet
Till ljudet av skogens flämtningar
sjungs den av okända väsen

 
Hela naturen
ansluter sig till himlaorkesterns symfoni
Genom björkskogen drar en mäktig susning fram
Flämtande, flämtande
darrar dagens sista löv
och faller till marken i extas

/Moonman

Våra roller

Det är med den Gamla Teatern som med det gamla livet:

Rollerna har skrivits av Andra

Långt Innan vi Själva uppträder på Scenen

 

Och man väntar av oss Att vi ska spela spelet

med Större eller mindre entusiasm

men utan protester

 

Nu oroas de gamla på parketten av Att vi Stryker i manuskripten

ändrar rollerna eller rentav improviserar

Det är med den Nya Teatern som

Med det nya livet:

 

Samhället tillhandahåller manuskripten

Men vi förbehåller oss rätten till

bearbetningar!

 

Sven Wernström

En sann vän

 

 

Jag sådde några blommor en för varje vän

Jag tror att det var fyra men särskilt minns jag en

 

Det blev höst och det blev vinter

och blommorna de dog

men på våren kom de åter 

 men bara tre stod kvar o log

 

Sen kom regnet med moln stora grå

  Nästa gång jag fann dem så var det bara två

 

Sen kom solen med allt ljus den har

Plötsligt stod det bara en ensam blomma kvar

 

Du härdades i solsken, du drunknade i regn

Men en sak är så säker, du är en riktig vän

…………….

Därför älskar jag hunden

       

Därför älskar jag hunden

En hund struntar i alla formaliteter,

läser inte för mycket,

följer inte med vad som händer i pressen.

En hund har gott om tid,

ser inte fram emot sin pensionering,

tror inte på politiska löften,

är inte offer för något statustänkande,

retar sig inte på en dålig affär.

En hund låter sig inte kuvas av myndigheter,

är inte långsint,

bryr sig inte om social ställning,

röker inte, super inte, talar alltjämt sitt eget

genuina och internationellt gångbara tungomål.

            Därför älskar jag hunden              
           

/ Bo Setterlind